Byggnader som inte berörs: Hur agil konstruktion förändrade detta kontor i Spanien

De nya restriktioner och känsligheter som infördes i våra samhällen genom COVID-19 tvingade många arkitekter och formgivare att tänka om och tänka nytt om vår byggda miljö. Resultatet är ett ökande antal byggnader som utformats för att minimera beröring, optimera friskluftsflödet och hantera gångtrafiken på ett effektivare sätt.

COVID-19-pandemin var inte första gången en global händelse hjälpte oss att omdefiniera prioriteringarna för utformningen av våra hem, kontor och städer, och det kommer inte heller att bli den sista.

I en värld där förändringarna kan ske plötsligt och snabbt är den enda vägen framåt för våra samhällen att hålla ett flexibelt tänkesätt och agera snabbt för att anpassa sig till förändringarna.

När det gäller den byggda miljön är detta möjligt med agilt byggande.

Vad är agilt byggande?

Agil konstruktion är ett paraplybegrepp för olika metoder som snabbt kan reagera och anpassa sig till förändringar i designbehov och leveranser. Den "agila" metoden är inte unik för byggbranschen, och den blir allt vanligare inom andra branscher som läkemedel, teknik, fordon med mera.

Nyckeln till ett agilt byggprojekt är kontinuerlig anpassning och samarbete i varje skede av byggandet. I stället för att följa ett linjärt arbetsflöde som kallas "vattenfall" anpassar sig agilt byggande längs vägen, utan en fast plan.

Även om det kan låta som en paradox att kombinera orden "agil" och "byggande" är det en verklighet tack vare den nya digitala byggtekniken och programvaran.

Många nya byggnader byggs med denna metodik, men det är också möjligt att tillämpa filosofin för agilt byggande för att modernisera eller förbättra ett tidigare avslutat projekt.

Vilka är fördelarna med agilt byggande?

Särskilt i tider av osäkerhet och snabba förändringar kan agilt byggande öka projektens noggrannhet och kostnadseffektivitet samtidigt som arkitekter kan hjälpa arkitekterna att bättre tillgodose de tydligt definierade behoven.

Det gör det möjligt att dela upp komplexa projekt i mer lätthanterliga delprojekt, vilket minskar riskerna i samband med förvaltningen. Denna uppdelning ger en mer exakt vision när det gäller uppskattning av byggprojektens kostnader och behov.

Eftersom agilt byggande handlar om flexibilitet och kontinuerligt anpassar sig till feedback, eliminerar det scope creep, ett problem som plågar de flesta byggprojekt och gör dem mindre lönsamma.

Fallstudie om agil byggnation: ABAA Arquitecturas kontorsbyggnad

Som byggare av 700 projekt världen över har den Barcelona-baserade arkitektbyrån ABAA Arquitectura är väl medveten om de utmaningar som de ständigt föränderliga behoven och kraven på 2000-talets byggnader innebär, särskilt efter den globala hälsokrisen.

Det är just därför som studion och ägaren Valquimir Business bestämde sig för att det var dags att uppdatera sin kontorsdesign för att spegla vår tids behov och känslighet: En byggnad som inte får beröras.

Detta projekt, som fortfarande pågår, men som planeras vara färdigt före 2022, är ett av de första lyckade exemplen på ett kontor där det är helt frivilligt att röra någon yta i byggnaden.

Anatomi av en byggnad som inte får röras: Dörrar, korridorer och hissar utan beröring

För att klara av den utmanande uppgiften att omvandla ett vanligt kontor till en miljö där man inte får röra vid något, var projektledarna för Niceday arquitectura och ABAA Arquitectura tvungna att följa ett holistiskt tillvägagångssätt.

Eftersom dörrar brukar vara en av de saker som berörs mest i offentliga utrymmen började deras överväganden med att optimera ett beröringsfritt men ändå säkert system. De installerade automatiska skjutdörrar vid huvudentrén och gjorde "desinfektionsbågar" intill dessa dörrar till ett designelement.

Hur är det att befinna sig i en byggnad där man inte får röra sig?

När besökarna väl är inne i byggnaden passerar de genom sensorkorridorerna med ett RFID-kort eller en telefonapp, som kan definiera och stödja varje persons behörighet.

Den smarta korridoren visar direkt vilken hiss besökaren ska ta sig till, vilket sparar tid genom att inte behöva vänta på att hissen ska komma och utan att behöva trycka på knappen. Hissen vet vilken våning besökaren är på väg till och tar dem dit, tack vare programvaran för åtkomstkontroll.

De kontaktlösa tryckknapparna gör det möjligt för besökarna att lämna de olika rummen, bara med en hand framför sensorn, inklusive områden som toaletter och parkeringsplatser.

Dessutom har den nya designen, som också fått LEED- och WELL-certifikat, nu intelligenta sensorer som övervakar och optimerar luftkvaliteten i byggnaden och ser till att den alltid är fräsch.

Byggnader utan beröring: Mer än en stigande trend

När den är klar kommer alla som besöker Valquimir Business nya kontor att kunna gå igenom entrédörren och lämna den bakom sig utan att behöva röra någon yta i byggnaden.

Även om kontoret är bland de första kommer det förmodligen att inspirera många andra att följa samma väg. Tack vare agilt byggande kan de göra det utan överväldigande och rigida planer som inte längre återspeglar moderna arkitektoniska behov.

‍